Skip to content

FRAMTIDENS HÅLLBARA GÅRD

VÅRA PRODUKTER

Lammkött

Vi levererar regelbundet lammkött i Örebro- och Stockholmsområdet. Du kan också alltid besöka gården och få med dig lite kött hem till kvällsmaten.

 

LÄS MER ≫

Bönor

Bondbönor, borlotti, svarta bönor, röda och vita kidneybönor, gråärt. Färska bondbönor från slutet av juli, övriga torkade i september. Mer växtprotein till folket!

 

LÄS MER ≫

Pollinering

Som planetskötare är vår allra viktigaste produkt ekosystemtjänster. Du kan köpa pollinering och hjälpa oss att skapa blommande ängar!

 

LÄS MER ≫

Stockholmsleverans

Vi levererar regelbundet till våra kunder i Stockholm – privatperson, restaurang och butik. Från sensommar till tidig vår. Hitta aktuella datum här.

 

LÄS MER ≫

Lammskinn

Du kan beställa lammskinn från oss i vitt, svart eller brunt. Lammskinn från lantrasen Svensk Finull är de mjukaste som finns och används som babyskinn.

 

LÄS MER ≫

KRAV-märkt

Jannelunds Gård har varit KRAV-märkt sedan 1994. Att allt på gården drivs ekologiskt är källan till vårt brinnande engagemang. Vi samarbetar med naturen.

 

LÄS MER ≫

BESTÄLL DITT LAMMKÖTT
I VÅR WEBBUTIK ≫

FRÅN BLOGGEN

anglamark-coop-anglamarkspriset-ekobonden-jannelunds-gard-planetskotare-hallbar

Nominerad till Änglamarkspriset!

”Med sitt mycket personliga, vassa och humoristiska tilltal har Adam i dag tusentals följare och har blivit en viktig förebild och en röst att räkna med när det gäller hållbart jordbruk.”

Jag är så himla stolt över att vara en av fyra som har chansen att vinna årets Änglamarkspris. Temat för året är hållbar mat, det vill säga; ekologisk, lokal, miljöanpassad och hälsosam mat som är bra för din kropp men även för planeten. Priset instiftades 2002 av Coop tillsammans med Hasse Alfredson och familjerna Taube och Danielsson som en hyllning till naturen och planetens fortsatta positiva utveckling – och firar alltså 15 år i år.

Läs mer och rösta!

Varför ska jag få det här priset då? Tja, som jag tror att vi alla gör ibland, tvivlar även jag på vad det är jag håller på med. Jag går här på gården och jobbar enormt mycket. Det gör ofta att jag får prioritera bort saker som de flesta människor uppskattar, som att umgås med vänner, eller att resa. Men det där spelar liksom ingen roll. Det är mycket få förunnat att få jobba med något där man varje dag kan se hur det man gör, faktiskt gör världen lite bättre. Så ser jag på mitt arbete på gården. Varje humla som jag vårdar genom ett ansvar för jorden – är en tjänst för planeten. Det skänker en otrolig glädje att se hur min skötsel av landskapet, skapar så mycket vackert som gör människor glada. Där ligger mitt kall och min energi, men jag vill också kunna dela allt det vackra med fler människor.

Farmer, model A1

Jag har aldrig sett mig själv som en typisk bonde. Jag har ingen rutig skjorta, jag är ingen sur gubbe. Jag har läst nästan allt som Strindberg har skrivit, tycker om champagne, opera och teater. Jag älskar att röra mig över de gränser som finns i vårt samhälle. Det finns inget roligare än att presentera sig som bonde på en fest bland PR-konsulter och mediemän. Frågor som antyder att man varken vet vad får äter eller att man måste mata dem varje dag garanterar att man som bonde kan underhålla länge. Bonden har blivit säsongens accessoar, men har också fått ikläda sig några nidbilder. En är den sura gubben med rutig skjorta, en annan är den kärlekskranka bonden i Bonde söker fru som bara fnissar när hen försöker prata med det motsatta könet. Det behövs nyanser här, var tusan är alla framtidsbönder?

En planetskötare

Jag menar att bönder i högre grad måste betrakta sig som planetskötare. Som en som bär ett ansvar för den jord vi brukar, och för alla vilda växter och djur som finns på de markerna. Det är ingen gammal verksamhet som ska förvaltas på samma sätt som den gjorts i generationer. Det som ska förvaltas är de ekosystemtjänster som hela mänskligheten är beroende av. En planetskötande bonde producerar i huvudsak saker som pollinering, biologisk mångfald och kolinlagring – det behöver vara vårt fokus, och det är det som människor behöver uppskatta mer när man gör sina val i livsmedelsbutikerna. Biologisk mångfald kostar, men så är det också den finaste investering man kan göra, och man gör det genom att njuta av god, hållbar mat. Så blir vi planetskötare tillsammans.

Vi äter oss till en hållbar värld

Jag vill att fler ska våga bli planetskötare. Jag vill skapa framtidens hållbara lantbruk. Vad sägs om att utgå från något som vi alla bör ha en inneboende kärlek till – maten? Genom glädje, kärlek och planetskötande kan vi äta oss till en räddad värld.

Om jag kan inspirera dig som läser det här på något sätt, få dig att tänka en ny hållbar tanke, eller reflektera över vilken sorts nytta en planetskötare gör – har vi kommit en bit på väg. Jag har lyckats om du känner att du vill vara en planetskötare tillsammans med mig. Jag hoppas att du tycker att det är värt en röst, och att vi sedan kan enas i en stark gemensam röst, för planeten.

Guilty - of saving the planet / foto: Bianca Brandon-Cox

Guilty – of saving the planet / foto: Bianca Brandon-Cox

ekobonden-jannelunds-gard-ekologiskt-krav-lammkott

Afrikas mat(R)evolution

I år orsakar väderfenomenet El niño extrem torka i östra och södra Afrika. Enligt FN:s livsmedelsprogram WFP hotas 49 miljoner människor av svält. Väder går inte att påverka, men matförsörjning går att påverka, och det är tydligt att Afrikas länder står inför stora förändringar vad gäller mat- och jordbrukssystem. Många små jordbruk behöver kanske bli något färre men mycket mer effektiva och hållbara. Detta måste ske utan att makten över jorden och maten flyttas från befolkningen och läggs i internationella intressen, samt utan sociala eller miljörelaterade katastrofer.

Jag läste ett blogginlägg av den moderata Europaparlamentarikern Christofer Fjellner, som menar att vi inte får neka Afrika det moderna jordbrukets frälsning. I Fjellners värld är allt mycket enkelt och han konstaterar att den rika världens modernisering av jordbruket är den enda rätta, även för Afrikas länder. Att den har lett till globala miljöproblem eller att länder som Sverige numer importerar större delen av sina livsmedel verkar även det vara rätt, och modernt.

På ena sidan ett par kvadratiska fält som väl rutats in av vägar, på den andra små gårdar med träd, människor, olika grödor, boningshus.

Stockholm Resilience Center gästades nyligen av fotoutställningen The Food (R)evolution Exhibition, som gör avstamp i Afrika och särskilt Sydafrika, med syftet att väcka frågeställningar kring den transformation som världens matsystem genomgår. En bild på ett landskap utanför Maputo, Moçambique, fångade mitt intresse särskilt.  På ena sidan ett par kvadratiska fält som väl rutats in av vägar, på den andra små gårdar med träd, människor, olika grödor, boningshus. På ett av de fyrkantiga fälten där det idag bara finns en plantage skulle det kanske få plats fyra eller fem gårdar. Tanken far iväg till Sveriges omvandling, när jordbruksmark tvångsinlöstes av staten för att skapa stora rationella enheter. Jordbrukarna som hade för små, orationella gårdar fick flytta till betongen och ta ett industrijobb. Med den pågående industrialiseringen och blomstrande industrin fanns det mängder av sådana jobb. Fick människor det bättre? Kanske de som inrättade sig i det system som var framtiden, det moderna. I dagens Afrika bör man vid en sådan transformation fråga sig om de där industrijobben kommer att finnas, när jordbruket har omformats till det som av den rika världen sägs vara framtiden och det moderna.

Svaret på vad som vore bäst för Afrikas nya matsystem ligger säkerligen någonstans mittemellan de skarpa kontrasterna i Moçambiques landskap. Om några gårdar slås samman kommer kunskapsnivån att höjas och det blir lättare att utnyttja de resurser som finns på ett mer effektivt och hållbart sätt. Om gårdarna däremot slås samman till enorma enheter med internationella ägare, försvinner det mänskliga ansvaret över marken som brukas. Makten över maten flyttas ifrån dem som odlar den.

I Afrika finns en chans att undvika de snedsteg som vi gjorde, där biologisk mångfald, människors hälsa och ekosystem blev lidande av stora monokulturer och överanvändning av bekämpningsmedel.

Så var finns vår moraliska rätt att tänka och engagera oss i Afrikas framtid? Afrikas 55 länder finns på exakt samma planet som vi lever på. Det är exakt samma värld, och nog bär vi ett ansvar för att dela med oss av de lärdomar vi fått på vägen. I Afrika finns en chans att undvika de snedsteg som vi gjorde, där biologisk mångfald, människors hälsa och ekosystem blev lidande av stora monokulturer och överanvändning av bekämpningsmedel. Det är att ta ansvar för planeten, och ett socialt ansvar för människorna vi delar planeten med. Kanske kan även vi lära oss något av Afrikas transformation.

Adam Arnesson

Publicerad i Skånska Dagbladet 2016-06-11

ekobonden-jannelund-krav-lammkött-nötkött-ekologiskt

Kossans klimatroll

62 procent av människans utsläpp av växthusgaser kommer från fossila källor. 5,4 procent kommer från idisslarnas foderomsättning (ko- och fårrapar). Totalt står djurproduktionen för 14,5 procent av alla utsläpp av växthusgaser. Inget talar så tydligt som statistik, men få faktagrunder kan vinklas så som statistik. Av allt metan som släpps ut i atmosfären står mänskliga aktiviteter för ungefär hälften av de totala. Metanutsläppen från idisslare står för 13,1 procent, medan avgången från våtmarker står för 32 procent.

Siffrorna som används här ovan är hämtade från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO), samt FN:s klimatpanel (IPCC), och presenterades nyligen tillsammans i tidningen Ekologiskt Lantbruk.

Metan är en allvarlig växthusgas eftersom den tar god tid på sig att brytas ned i atmosfären – i snitt 12 år. Jämfört med koldioxid över en period av 20 år, är värmetillförseln som orsakas av metan 84 gånger högre. Matematiken är ganska enkel: fler idisslande djur som släpper ifrån sig metan leder till en högre buffert av metan i atmosfären. Av den här anledningen blir idisslandets utsläpp av metan en siffra som spelar stor roll trots sin relativt lilla andel. År 1900 fanns 450 miljoner nötdjur, år 2013 fanns 1, 47 miljarder; även det enligt FAO.

Nästa steg blir problematiskt. Vi kan nämligen inte bara beakta idisslarnas klimatpåverkan, utan måste även väga in aspekter som biologisk mångfald, etik, ekosystemtjänster och kulturlandskap. Ett par kor som betar skånska naturbetesmarker bidrar alltså till andra saker som metanutsläppet behöver ställas i relation till. På granngården där ett gäng tjurar står innanför betongväggar hela sitt liv, bidrar deras liv inte till mer än att bli kött. Utanför odlas monokulturer av spannmål till foder, vilket inte särskilt bidrar till biologisk mångfald, och tjurarnas liv är med hög sannolikhet ganska tråkigt.

För klimatet finns inte alternativet att fortsätta som förut. Alla måste förändra sin livsstil och ett minskat ätande av kött och mejeriprodukter är en självklar del, men vi måste lära oss att hålla fler tankar i huvudet samtidigt.

Adam Arnesson

Publicerad i Skånska Dagbladet 2016-05-20

KONTAKTA OSS

JANNELUNDS GÅRD

Övratorp Jannelund
716 94 Mullhyttan

Telefon: 070-62 35 900
Email: adam@jannelundsgard.se
Twitter: @ekobonden


VÅRA SAMARBETSPARTNERS

523008_376389479064919_216786639_n
Swede-logo-small
jannelunds-gard-ekologiskt-krav-lammkott
logo
jannelunds-gard-ekologiskt-krav-lammkött
NR_logo_hemsida
ekologiskt-lammkott-krav
sorgarden-logga
11742663_1598324617085762_7458410531205345123_n
loka-brunn-logo
logo-nyast