Skip to content

Mjölksegerns sötma övergår snabbt till beskt

Nu står det klart att Svensk Mjölk vinner över Oatly i Marknadsdomstolen. Oatly får inte säga saker som att havremjölk är som mjölk, fast för människor. Segerns sötma smakar säkert väl i LRF:s (Lantbrukarnas Riksförbund) korridorer där mjölklobbyn huserar. Dessvärre, för dem, övergår nog den söta mjölken till en mer bitterljuv stämning.

Processen mellan Svensk Mjölk och Oatly har pågått i över ett år och har kantats av hätska debatter, där starka känslor från båda sidor fått sätta tonen. Det är alltså fraserna: “No milk. No soy. No badness” och “It´s like milk, but made for humans” som stått I centrum. Slutsatsen är nu att Oatly inte får använda sig av formuleringar som antyder att mjölk är dåligt för människor. Marknadsdomstolen är högsta instans och kan inte överklagas, alltså måste Oatly betala ett vite på ett antal miljoner kronor samt rättegångskostnader på runt 1,2 miljoner. En helt okej pengasumma om man beräknar den ökning av Oatlys PR-värde som skett under tiden.

Låt oss ta en titt på de trender som syns just nu vad gäller lantbruk och livsmedel. Växtbaserat protein och olika former av produkter som ersätter animalier är de hetaste innovationerna. Oatly är ett utmärkt exempel, som under några år har produktutvecklat mer än vad till exempel Arla har gjort under hela sin existens. Oatly använder sig endast av svensk havre och skapar alltså en helt ny marknad för den svenska havren, och ökar dess värde.

Hur det ser ut för mjölknäringen och mjölkbönders ekonomi överlag behöver vi inte gå in närmare på. Att vara lantbrukare handlar allt mer om att vara flexibel på en rörlig marknad, och det är alltid bättre att leda marknaden än att försöka hejda den. Den industriella djurproduktion som är standard i dag kommer med stor sannolikhet att vara en parantes i mänsklighetens historia. Att driva lantbruk kommer att handla om att samarbeta med naturen, och djuren. Att driva ett hållbart lantbruk som bidrar till hela den här planetens och alla dess invånares bättre hälsa. Att skapa de unika värden som ingen maskin någonsin kommer att klara av att skapa. Där har mjölk, ost och kött en naturlig plats även i framtiden, när det gäller det småskaliga mathantverket.

Ur det här perspektivet; är det inte väldigt dumt att som en branschorganisation för lantbruket, göra sig till ovän med ett livsmedelsföretag som skapar de möjligheter man så länge väntat på? Här är ett företag som leder en marknad och vill bygga upp den med svensk havre. Varför inte söka samarbete istället? Svensk Mjölks stämning var extremt väntad, men lika ogenomtänkt och bakåtsträvande.

Man kan nu anta att jublet hörs starkt i LRF-korridorerna, säkerligen har man skålat i mjölk. Själv funderar jag på hur framtidens lantbruk kommer att se ut. Kommer människan att dricka komjölk om 50 år? Nja, det känns klart mer framtidsenligt att ta en klunk havremjölk idag.

Adam Arnesson