Skip to content

Kossans klimatroll

62 procent av människans utsläpp av växthusgaser kommer från fossila källor. 5,4 procent kommer från idisslarnas foderomsättning (ko- och fårrapar). Totalt står djurproduktionen för 14,5 procent av alla utsläpp av växthusgaser. Inget talar så tydligt som statistik, men få faktagrunder kan vinklas så som statistik. Av allt metan som släpps ut i atmosfären står mänskliga aktiviteter för ungefär hälften av de totala. Metanutsläppen från idisslare står för 13,1 procent, medan avgången från våtmarker står för 32 procent.

Siffrorna som används här ovan är hämtade från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO), samt FN:s klimatpanel (IPCC), och presenterades nyligen tillsammans i tidningen Ekologiskt Lantbruk.

Metan är en allvarlig växthusgas eftersom den tar god tid på sig att brytas ned i atmosfären – i snitt 12 år. Jämfört med koldioxid över en period av 20 år, är värmetillförseln som orsakas av metan 84 gånger högre. Matematiken är ganska enkel: fler idisslande djur som släpper ifrån sig metan leder till en högre buffert av metan i atmosfären. Av den här anledningen blir idisslandets utsläpp av metan en siffra som spelar stor roll trots sin relativt lilla andel. År 1900 fanns 450 miljoner nötdjur, år 2013 fanns 1, 47 miljarder; även det enligt FAO.

Nästa steg blir problematiskt. Vi kan nämligen inte bara beakta idisslarnas klimatpåverkan, utan måste även väga in aspekter som biologisk mångfald, etik, ekosystemtjänster och kulturlandskap. Ett par kor som betar skånska naturbetesmarker bidrar alltså till andra saker som metanutsläppet behöver ställas i relation till. På granngården där ett gäng tjurar står innanför betongväggar hela sitt liv, bidrar deras liv inte till mer än att bli kött. Utanför odlas monokulturer av spannmål till foder, vilket inte särskilt bidrar till biologisk mångfald, och tjurarnas liv är med hög sannolikhet ganska tråkigt.

För klimatet finns inte alternativet att fortsätta som förut. Alla måste förändra sin livsstil och ett minskat ätande av kött och mejeriprodukter är en självklar del, men vi måste lära oss att hålla fler tankar i huvudet samtidigt.

Adam Arnesson

Publicerad i Skånska Dagbladet 2016-05-20

Bli bifadder!

Vi här på Jannelunds Gård har alltid sett oss som producenter av ekosystemtjänster; av biologisk mångfald, av pollinering, sånt som mänskligheten inte kan leva utan helt enkelt. Det är att vara planetskötare. I år växlar vi upp produktionen och blir en del av projektet Blommor för bin.

Blommor för bin är ett projekt som drivs av Bee Urban, ett mycket spännande företag som säljer pollinering och kunskap om pollinering. De gör en viktig social insats genom att återknyta den urbana människan till naturen. Antalet vilda bin minskar tyvärr drastiskt idag, till viss del på grund av jordbrukets utbredande av monokulturer, och användning av giftiga bekämpningsmedel. Genom att bli bifadder och betala 200 kronor, kan man nu skapa 200 kvadratmeter blomrika miljöer. Det har aldrig varit enklare att vara planetskötare! Läs mer om hur fadderskapet fungerar genom att klicka på bilden nedan.

BeeUrban

Målet med Blommor för bin är att etablera så kallad bifodergröda på 1000 hektar icke produktiv åkermark, med fokus på södra Sverige. I bifodergrödan ingår växterna: honungsört, gul sötväppling, rödklöver, vitklöver och käringtand. Det kommer, förutom att göra vilda bin och humlor glada, blomma fantastiskt vackert i blått, rött, vitt och gult.

Vältning av den nysådda bifodergrödan

Vältning av den nysådda bifodergrödan

På Jannelunds Gård har vi sått ungefär 1 hektar, i form av kantzoner som på ett snyggt sätt kommer att bryta av landskapet med blommande ängar. Nu längtar vi till de vackra blommorna, men mest till att få höra surret av alla jobbande humlor och bin. För att finansiera vårt hektar bifodergröda behövs alltså 50 bifaddrar, som var och en betalar 200 kronor. Det kan vi väl lösa? Bli planetskötare tillsammans med oss!

Vackra frön skvallrar om vackra blommor.

Vackra frön skvallrar om vackra blommor.