Skip to content
gris

Ett vanligt grisliv är inte svinkul

Var är grisproducenternas protester mot den plågsamma slakten?

Att svensk djurskyddslagstiftning är världens strängaste och bästa i världen får man som konsument ofta inpräntat i marknadsföring från svensk köttindustri och branschorganisationer. Att något är bättre än något annat behöver inte betyda att det är bra. När ett djur är kött från dag ett, vad gör då litet ångest på slutet?

Veterinärstudenten Felicia Hogrell skriver i Expressen Debatt (7/10) om hur slaktmetoden för grisar ser ut, och hur chockerande det är att se med egna ögon. För gris är idag avlivning med koldioxid, det vill säga gasning där djuren sänks ned i ett schakt, den vanligaste bedövningsmetoden – som sedan följs med avblodning som är själva avlivningen. I branschen och bland andra insatta är det ingen nyhet att verkligheten ser ut så, inte heller att det medför ett plågsamt och ångestfyllt avslut på grisarnas liv. Forskning från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) visar att det är en ångestframkallande metod som gör att grisarna försöker få luft genom att klättra på varandra, ibland skrika. Koldioxidhalten på 90 procent bränner i grisarnas halsar. Att reagera på detta väljer Jordbruksverkets företrädare i sin replik (13/10) att kalla ”starka känslor”. Jordbruksverket hade kunnat svara att man är medveten om problemen med avlivningsmetoden, att det behövs mer pengar till forskning för att förändra. Istället levererar myndigheten ett svar som om det var skrivet av grisindustrin själv.

Starka känslor är något som borde finnas hos grisuppfödarna. Hur kan man acceptera att ens grisar avlivas på ett sätt som skapar ångest hos djuren? Som djurägare har jag svårt att förstå det. Svenska grisproducenter lyfter som tidigare sagt ofta ”världens bästa djurskyddslag” som argument för att köpa svenskt kött. Samtidigt lastar man iväg sina grisar på lastbil till en säker ångestfylld slakt. Hur hänger det ihop?

Djuren får inte utlopp för sina naturliga beteenden, där att böka i jord kanske är det mest väsentliga.

Svaret ligger kanske i att det inte spelar så stor roll. Ett grisliv är inte svinkul, som Hogrell uttrycker det. Sex månader på betonggolv innan slakt, kultingarna får mindre än en månad med sin mamma. Suggorna föder minst två kullar per år och klarar inte av att leva många år på grund av intensiteten. Djuren får inte utlopp för sina naturliga beteenden, där att böka i jord kanske är det mest väsentliga. Rationalitet och kostnadsminimering styr uppfödningen. Jag själv ser dagligen mina linderödsgrisar borra trynet ner i jorden och njuta, det är en fröjd att se. När grisar får möjligheten att faktiskt vara grisar fascinerar de. Den industriella och anonymiserade produktionen av griskött har hamnat så långt ifrån det respektfulla och etiska att det är svårt att se en omställning till en rättfärdig tillvaro för grisarna. Men det finns alternativ, småskaliga uppfödare som låter grisarna böka i jord och som använder bättre avlivningsmetoder. Köp kött direkt från dem eller välj vegetariska alternativ.

Att välja bort industrikött från djur som slaktas med ångest är enkelt, men tillsammans måste vi också sätta press på politik, lagstiftning och uppenbarligen Jordbruksverket. Är det acceptabelt för oss som samhälle att 2,5 miljoner grisar avlivas årligen i Sverige med en metod som orsakar ångest? Är världens bästa djurskyddslag inte värd mer än så här?

Adam Arnesson, ekobonde på Jannelunds Gård, Örebro

Vårmarknad

Vi bjuder in till traditionsenlig vårmarknad på Jannelunds Gård, lördagen den 25 maj kl. 10-14!

I butiken finns färskt lammkött, fryst fläsk- och nötkött, och massor av korv. Runt lunchtid grillar vi även korv till försäljning.

LOKAL ekologiskt surdegsbröd är på plats med fantastiskt bröd, mjöl, öl och dryck.
Cajsa Wargs Trädgård med plantor av tomat, paprika, chili, persilja. Ramslökssalt och rabarber och kanske något mer!
Solkraft i Viby AB visar upp vår nyinstallerade solcellsanläggning och pratar solkraft med er besökare.

Djur finns såklart att titta på, och kanske att klappa.

Mer information tillkommer.

Välkomna hit hälsar vi på Jannelund!

Skördemarknad

Söndagen den 30:e september bjuder vi in till skördemarknad på Jannelunds Gård

Alla grönsaker och rotfrukter ska upp ur jorden och matförråden ska fyllas för vintern. I butiken har vi våra egna ekologiska grönsaker, färskt lammkött, korv, rökt lamm m.m. Runt lunchtid tänder vi grillen så att en enklare lunch finns att avnjuta.

Grisar, lamm, höns och kor finns att titta på.

LOKAL ekologiskt surdegsbröd, Cajsa Wargs Trädgård, Maria Holmberg med honung från Mullhyttan finns också på plats. Vi fyller på med några fler efter hand.

Varmt välkomna till Jannelunds Gård och en förhoppningsvis fin höstdag!

Restaurang MULL

I sommar öppnar vi en gårdsrestaurang tillsammans med vår favoritkock Anders Johnsson – Restaurang MULL. Alla råvaror från gården, sju rätter, 12 gäster varje kväll, på en fin plats på gården.

Vi tror på unika kvällar med råvarorna i fokus, men framförallt en bra stämning i gårdsmiljö och mat lagad av den bästa kock jag känner. Passionen och kärleken till maten och allt som ligger bakom är stark både hos Anders som kock, och mig som bonde. Det som knyter samman allt är faktiskt jorden, eller mullen. Vi kommer att bjuda på något extra!

De första kvällarna blir uppvärmning för Anders som tävlar i årets kock några dagar senare, så kanske blir det en middag av Sveriges bästa kock som det bjuds på – vi får se.

DATUM: 16+17 juni och 21+22 juli, 12 platser varje kväll, 1200:-/person.

Platserna blev fullbokade inom en vecka, men i skrivande stund finns återbud den 17 juni, 4 platser och den 21 juli, 2 platser.

 

Ring eller maila på 070-6235900, adam@jannelundsgard.se för tillgång på platser eller reservlista.

 

Bästa sommarhälsningar

Adam

Vårmarknad

Vårmarknad på Jannelunds Gård!

Vi bjuder in till en förhoppningsvis vacker vårdag på gården. I butiken har vi färskt lammkött och färskt fläsk. Den här dagen med 20 % rabatt på hela sortimentet av fläsk. Vid lunchtid finns mat att köpa, tillagad på gårdens råvaror – mer information om detta följer när vi närmar oss.

I närheten finns grisar, får, kor och höns att titta på.

På plats finns även dessa lokala mathantverkare: LOKAL ekologiskt surdegsbröd, ÄKTA ÖL, Kimchifabriken och Cajsa Wargs Trädgård med fina plantor till försäljning.

Vi på gården önskar varmt välkomna!

 

Lördag den 26 maj, kl. 10-14

Köttets lustar

Jag är tvungen att fatta ett beslut. Jag ska äta vegetariskt när jag inte kan välja kött från Jannelund eller motsvarande.

Karl Ludwig Schweisfurth tog en gång i tiden samma beslut, då han drev Europas största slakt- och charkföretag. Efter att han började ifrågasätta den industriella tillverkningen och de högpresterande djuren valde han att starta det som idag är Herrmannsdorfer, en gård i tyska Bayern som tillverkar livsmedel av högsta kvalitet i samklang med natur och med största respekt för djuren. I ett föredrag hos Eldrimner (Nationellt resurscentrum för mathantverk) berättade han om hur han under ett besök hos en grisfabrikant mötte ögonen hos en gris som anklagande frågade: Vad gör ni med oss? Karl Ludwig åkte hem, släppte ut djuren och bytte filosofi. Det befintliga industriella systemet är trasigt, säger han idag. Men det finns en rörelse, människor som vägrar äta köttet från sådana djur som lever innanför fyra betongväggar. Idag finns det ingen som kan säga ”Jag visste inte om det”. Det är särskilt aktuellt i dessa dagar med Henrik Schyfferts program Köttets lustar, där man svart på vitt får se hur både produktionen och den ångestfyllda slakten går till. Det är vad som ligger bakom den billiga skinkan, och det är grisen som betalar det låga (höga) priset.

Visst går det att föda upp djur på ett respektfullt sätt. Det finns många som gör det idag och förhåller sig till att djuren är levande och kännande, att de har behov som måste få komma ut för att de ska kunna må bra.  Själva dödandet är svårare, vad ger människan rätt att döda en levande varelse för köttets skull? Man kan såklart välja att avstå kött, det respekterar jag i högsta grad. En annan väg som jag och andra etiska djuruppfödare valt är den där man erkänner för sig själv att död är en del av livet. Oavsett vad vi människor gör på den här planeten orsakar vi död: av insekter, fågelarter, ekosystem, kanske varelser som vi inte ens känner till. Vi kan välja att förhålla oss till denna död och göra vårt bästa för att minimera skadan vi orsakar, eller blunda för allt och separera oss själva från naturen. Problemet vid det senare alternativet är att vår framfart fortsätter att orsaka död, trots att vi blundar och moraliskt friskriver oss ifrån det genom att avstå kött. Alltså, en bondes uppgift är att ta ansvar för djurens välmående, att se till att glädjen får synas i deras ögon, och att se till att det sista skeendet i djurets liv sker utan stress och ångest. Kan jag äta den sortens kött några gånger i veckan gör jag det med stolthet och vördnad för det som en gång varit ett levnadsglatt djur.

Att vara bonde har i industrijordbruket reducerats till att vara en producent eller mer rakt uttryckt: en fabrikant, där målet är att producera så många grisar som möjligt så billigt som möjligt. Att sedan djuren förgås av sin saknad efter något de aldrig fått uppleva – känslan av färsk jord mot sitt tryne, är en förlust man vägt mot ekonomisk lönsamhet. Det finns ingen jord på betonggolv. Strukturomvandlingen som lett fram till detta har styrts av politiska beslut och marknadskrafter, som Ann-Helen Meyer von Bremen så väl uttryckte i det andra programmet av Köttets lustar. Moraliska och etiska värden har fått stå tillbaka för ekonomiska värden och det är den sanningen vi möts av i blicken hos grisen som anklagande ser på oss.

Man kan välja bort eller minska sin köttkonsumtion av många anledningar, av klimatskäl, känslomässiga, etiska, moraliska, rationella skäl. Att välja att äta eller inte äta kött är ett individuellt beslut. Något som däremot borde uppgå i vår gemensamma moral som ligger till grund för vårt framtida samhälle, är att det inte anstår oss att behandla djur som maskiner. Det anstår oss inte att låta grisar klättra på varandra i ett gas-schakt under sina sista levnadsminuter. Det anstår oss inte att beröva en gris rätten att känna jord mot sitt tryne. Det anstår oss inte att blunda för att detta sker när vi väljer det billiga köttet i affären.

Alla har vi ett val: bönder, politiker, handlare och konsumenter. Ingen kan längre säga att man inget visste.

Adam Arnesson

Rosenbergpriset

Vi har fått ta emot Rosenbergpriset får våra generationsöverskridande insatser för biologisk mångfald. Stort tack till Stiftelsen Erik Rosenbergs naturvårdsfond!

Vilken ära att att få ta emot Rosenbergpriset 2017 för vårt utvecklande av det odlade kulturarvet och värnandet av biologisk mångfald. Det här priset är till farmor och farfar, mamma och pappa och alla som tidigare tagit hand om det som just nu är vår vackra plats. Det är ju det bondeyrket handlar om, att de som finns här efter oss ska kunna se, uppskatta och leva i det som vi njuter av idag.
På bilden syns Stenskvättor, vackert tecknade av Staffan Ullström som också fick ta emot pris i år. Stenskvättor har vi sett här, men fågeln har det i övrigt tufft i jordbrukslandskapet med mindre insekter att äta och färre stenar och stenmurar, som tagits bort. Priset är också till stenskvättan!

Om Erik Rosenberg från Wikipedia:

Rosenberg kan kallas ”den svenska fältornitologins fader” och mer än någon annan har han bidragit till att popularisera ”fågelskådandet” – han sägs vara upphovet till just detta ord – och sprida kännedom om fåglarna och deras liv, leverne och funktion i det ekologiska systemet.

Framtidens protein?

Jag deltar i Coop:s stora kampanj för framtidens protein: bönan. I filmen som rullar både digitalt och i reklampauser på TV deltar också The Mauler och Mathias Dahlgren – ett bra gäng!

Här hittas filmen: Framtiden protein

Och här en fördjupande film där jag berättar om vår omställning till mer vegetabilier på gården, men också om varför djuren är viktiga för oss: Varför började bonden Adam odla bönor?

Mycket bra och viktigt att Coop gör det här, och faktiskt försöker förändra konsumtionen hos sina kunder till att bli bättre för klimatet. Det är inte särskilt svårt att övergå delvis till vegetabiliska livsmedel, och då är bönor, ärtor och andra baljväxter livsviktiga i sin enkelhet. Också ganska skönt med något så konkret som en enkel böna i dessa tider när det pratas food tech och insekter. De växer ju här, överallt.

Vetenskapens Värld om GMO

I Vetenskapens Värld som sändes den 30 oktober i SVT 2 var en stor del av inslaget inspelat här på gården, med intervju med mig angående genmodifierade grödor. Ett nyanserat program, och riktigt fina bilder härifrån.

 

Jag försöker i programmet ge min bild av GMO, som handlar om att i princip inte vara emot tekniken men ifrågasätta hur den används. Jag skulle i dagsläget inte odla en GMO-gröda på min mark som jag ansvarar för. För det första ser jag inget behov. Vi arbetar med växtföljd och en mängd olika grödor, sorter och djur för att få allt att funka – behovet finns inte här.

För det andra finns uppenbara risker med spridning till vilda släktingar och påverkan på ekosystem långt bortom vår uppfattning. Jag ser inte den försiktigheten som vetenskapsfientlig utan som just en mycket viktig försiktighetsprincip.

För det tredje, hur GMO-tekniken används styrs idag av ekonomiska intressen hos ett fåtal företag som inte ägnar en tanke åt långsiktig hållbarhet, förlust av biologisk mångfald eller livsviktiga ekosystem. Det är farligt.

GMO-grödorna som används idag förutsätter dessutom användning av bekämpningsmedel och konstgödning, och binder alltså lantbruken till detta. Skapar då GMO-tekniken bättre lönsamhet hos lantbruksföretag? Gillar man pågående storleksrationalisering med färre lantbruk och enorma monokulturer, ja kanske. Skulle tekniken kunna vara användbar om andra krafter styrde hur den används och var den används? Ja kanske. De dåliga exemplen dominerar dessvärre idag med stor negativ påverkan på biologisk mångfald och lantbrukares sociala och ekonomiska situation.

Här kan programmet ses i efterhand: Vetenskapens Värld, Mat och genteknik

Transportera tillsammans!

Vi är igång med ett nytt spännande samarbete tillsammans med Move by Bike och pool.farm. Handla tillsammans, och transportera tillsammans, det låter väl vettigt?

Genom Pool.farm underlättas gemensamma inköp direkt från gårdar eller mindre producenter. Man skapar enkelt en pool för sina vänner, kollegor eller familj – där man sedan samordnar leveransen eller hämtningen av varorna. Det spar både tid och koldioxid genom minskade transporter.

För mig är det en perfekt lösning för att kunna nå ut med våra produkter på ett enkelt sätt till kunder som kanske inte kan, eller inte har tid att ta sig till min utlämningsplats. Eftersom min tid ofta är pressad kan jag inte ta mig till flera platser, som till exempel kontor där flera har beställt varor. Men där kommer Move by Bike in. Min utlämingsplats blir som en liten satellit där lastcyklar kan hämta varor för att sedan sprida ut dem över staden. Fantastiskt! Extra roligt att jobba med andra människor med passion för det de gör och med stark vilja för att göra världen lite bättre.

Vill du kanske starta en kontorspool för produkter härifrån gården? Kontakta mig så löser vi det!