Skip to content

Transportera tillsammans!

Vi är igång med ett nytt spännande samarbete tillsammans med Move by Bike och pool.farm. Handla tillsammans, och transportera tillsammans, det låter väl vettigt?

Genom Pool.farm underlättas gemensamma inköp direkt från gårdar eller mindre producenter. Man skapar enkelt en pool för sina vänner, kollegor eller familj – där man sedan samordnar leveransen eller hämtningen av varorna. Det spar både tid och koldioxid genom minskade transporter.

För mig är det en perfekt lösning för att kunna nå ut med våra produkter på ett enkelt sätt till kunder som kanske inte kan, eller inte har tid att ta sig till min utlämningsplats. Eftersom min tid ofta är pressad kan jag inte ta mig till flera platser, som till exempel kontor där flera har beställt varor. Men där kommer Move by Bike in. Min utlämingsplats blir som en liten satellit där lastcyklar kan hämta varor för att sedan sprida ut dem över staden. Fantastiskt! Extra roligt att jobba med andra människor med passion för det de gör och med stark vilja för att göra världen lite bättre.

Vill du kanske starta en kontorspool för produkter härifrån gården? Kontakta mig så löser vi det!

Skördetider

Skördetider på Jannelunds Gård!

En enklare skördemarknad med mängder av gårdens alla grönsaker:
potatis, grönkål, svartkål, purpurkål, romanesco, brysselkål, kålrot, fänkål, pumpa, majs, rödbetor, tomater, kronärtskockor – för att nämna några!

I butiken finns nystyckat lamm och hängmörat färskt nötkött. Även nytillverkad färskkorv.

Utanför grillar vi korv under lunchtid.

Färskt bröd från LOKAL ekologiskt surdegsbröd finns, och Kimchifabriken är på plats med sin härliga kimchi!

Grisar, får och höns finns i närheten att titta på.

Varmt välkomna lördagen den 23 september, kl. 11-15!

FB-event 

The Guardian

En stor intervju med oss publicerades i The Guardian i augusti. Artikeln fokuserar på vår omställning till odling av mer vegetabilier för humankonsumtion, och vårt samarbete med Oatly som resulterade i en exklusiv havredryck gjord på gårdens solhavre. Vi är mycket stolta över vår omställning, och särskilt kul är det att göra den ihop med Oatly. Vår vilja av att förändra lyser igenom artikeln.

Läs den här.

Mera kött, eller?

Som uppfödare av både lamm och nötdjur som alla får beta utomhus borde jag jubla över Gunnar Rundgren och Ann-Helen Meyer von Bremens debattartikel ”Bättre för klimatet med fler betande köttdjur”.

Rent ekonomiskt och för att förklara min verksamhets värde för politiker eller konsumenter är det en fullträff. Ät mer av den typ av kött som lämnar min gård och rädda dessutom klimatet, vilken silverkula! Allt ska bygga på nya rön (egentligen gamla antaganden) som visar att kolbindning i betesmark gott och väl kompenserar för de utsläpp som orsakas av idisslarnas metanrapande. Dessa rön skulle betyda att vi i väst med gott samvete kan fortsätta att äta mycket kött, så länge det kommer från betesbaserad köttproduktion.

Som jag ser det finns de betande djuren på vår gård här av en primär anledning: deras produktion av ekosystemtjänster i form av biologisk mångfald, ett vackert landskap och i viss mån kolinlagring i mark. Betande djur skapar dessa tjänster eller nyttor som kommer samhället till del, där är jag helt överens med Rundgren och Meyer von Bremen. Samtidigt är jag fullt medveten om att idisslare, oavsett hur naturliga de är, skapar en negativ påverkan för klimatet. Metan är en stark växthusgas som under sin tid i atmosfären orsakar betydande klimatpåverkan, där är forskningen enig. Fler idisslare på jorden = större buffert av metan i atmosfären = klimatförändringar. När vi människor blir fler på planeten behöver vi hitta alternativ till den näring och det protein som idag kommer från animalier. Antalet idisslare kan inte öka i motsvarande takt som vi människor, då får vi problem. En minskad konsumtion av rött kött har också positiva effekter för hälsan. Att den större delen av köttproduktionen idag sker i industriform där djur inte får utlopp för naturliga beteenden är en annan aspekt.

Att stärka en uppfattning om att kol nog kan bindas i mark och att en hög köttproduktion och konsumtion därför är gångbar är problematiskt. Många verkar i dessa dagar söka efter halmstrån som kan tillåta en att inte ändra på gamla vanor. Ja, klimatet går sönder, men jag kan väl i alla fall få äta massor av kött med gott samvete? En övertro på kolinlagring i betesmark för att berättiga en hög köttkonsumtion slår helt enkelt fel. Elin Röös, forskare i matens miljöpåverkan på SLU och Maria Nordborg, fd doktorand inom hållbar biomassaproduktion på Chalmers, förklarar det mycket bättre än jag och konstaterar i en replik (15/8) att:

”Det finns inga studier, gamla eller nya, som stöder påståendet att svenska naturbetesmarker generellt sett kan lagra in så mycket kol att det kan kompensera för idisslarnas metangasutsläpp.”

Elin Röös & Maria Nordborg

Jag representerar en djurhållning som jag kan stå upp för känslomässigt. Där djur får utlopp för naturliga beteenden, slipper stress, skapar samhällsnytta, och blir till näringsrika livsmedel. Jag står lika mycket upp för att köttkonsumtionen måste minska, för planetens, människans och djurens skull. Förändringar i konsumtion av kött, särskilt hos unga, talar väl för det – en omställning pågår nu. På vår gård gör odling av mer vegetabilier och proteingrödor att vi kan försörja tre gånger så många människor med mat, dessutom med halverad klimatpåverkan per kalori, bara efter ett års omställning.

Vurmandet för en ”naturlig” betesbaserad köttproduktion som på alla sätt ska rädda planeten och klimatet byggs upp som en religion, och blir i vissa grupperingar lika onyanserad som när en vegansk diet målas upp som lösningen för alla. Hållbarhet är inte enkelt, särskilt när det kommer till mat. Säkert är dock att en minskad produktion och konsumtion av kött hör till framtiden.

Adam Arnesson

Ekobonde och planetskötare på Jannelunds Gård

Öppettider Midsommarveckan

I butiken finns fryst kött av lamm, nöt, gris, och såklart alla våra korvar. Förhoppningsvis färsk rökt lammstek och fårytterfilé! Även ett sortiment med lokalt mathantverk och kanske någon överraskning.

Onsdag 21/6 – Öppet kl. 16-18

Torsdag 22/6 – Öppet kl. 16-18

 

Midsommarafton och midsommardagen – stängt.

 

Välkommen till gården och butiken!

 

/Fam. Arnesson

Butiken öppnad!

Tack alla som firade in vid invigningen! Särskilt till Anders Johnsson på Katrinelund Gästgiveri & Sjökrog, LOKAL ekologiskt surdegsbröd, Cajsa Wargs Trädgård, Kimchifabriken, vår underbara DJ Airtight (Staffan Lundberg), fantastiska Berith som styrde parkeringen. Och alla glada besökare och medhjälpare! Nu har Övratorp en matbutik!

Öppet

Fredagar 16-18

Lördagar 10-12

 

Välkomna!

Invigning av gårdsbutik 20/5

Äntligen, efter tre års byggande, är det dags att inviga vår gårdsbutik!

Som en del vet har vi smygöppnat litet, men den här dagen finns Anders Johnsson, Gastronomisk ledare på Katrinelund Gästgiveri & Sjökrog, på plats och tillagar något ljuvligt av gårdens råvaror. Förmodligen med något som bubblar till. LOKAL ekologiskt surdegsbröd är även på plats med deras fantastiska bröd.

I butiken har vi självklart laddat upp med färskt lammkött, lammkorv och annat. Även fryst linderödsfläsk och nötkött.

Vi hälsar alla hjärtligt välkomna till gården!

Tid: Lördag 20/5 kl. 11-15

Se mer i evenemanget på Facebook.

/Adam, Thomas och Berit

Om stressfri slakt

Är det inte jobbigt att slakta djuren? Finns det något som kan kallas stressfri slakt? Kan man vara djurvän samtidigt som man äter kött?

Visst tusan är det jobbig att slakta djuren. Våra lamm har ju funnits på gården i upp till 1 år, och under den tiden har man brytt sig, pysslat om och sett till att de ska ha det bra. Det vore väl skamligt om det inte vore jobbigt tänker jag. Att det är jobbigt, att det medför känslor och tankar, tar jag som en garanti för att jag själv inte har trubbats av och har börjat betrakta djuren som kött från dag ett. Det är så bonden som blivit fabrikant måste tänka. När djuruppfödning handlar om att djuren ska växa så fort som möjligt, att producera så mycket som möjligt till så låg kostnad som möjligt, måste man väl som människa distansera sig från djuret från början. Alla som någon gång har tittat en gris i ögonen som står inomhus på betong med fyra mörka väggar vet det. Många lantbrukare med djur väljer att kalla sig för ”producent” med djurslaget innan. Lammproducent. Grisproducent. Kycklingproducent. Smaka på de orden. Hur mycket respekt utstrålar de? Varför vill någon identifiera sig med att vara producent av levande varelser som bedöms vara en produkt under hela deras liv?

Det finns något högaktningsfullt med kött, tycker jag

Det finns något högaktningsfullt med kött, tycker jag. Ska man äta kött ska det vara med respekt för vad det varit och njutning för vad det är. Alltså blir det väldigt viktigt att dela på djurets liv och köttet. Respekt under djurets liv är såklart att ge det gott om utrymme, utlopp för naturligt beteende, och att undvika stress under all hantering samt under avlivningen. För våra lamm betyder det att födas på våren, gå med sina mammor i minst fyra månader tills de slutar att dia av sig själva, beta gräs större delen av sitt liv. Det betyder att vi själva kör dem till ett litet gårdsslakteri 6 mil bort, lastar på och av själva. Sådan respekt måste följa med till råvaran, det vill säga köttet. När så mycket kärlek och respekt ligger bakom vore det skamligt att inte respektera vad kött faktiskt är, och njuta av det.

Adam kan lita på Adam

I förra veckan var jag med vid slakten av våra lamm. Vår slaktare, som också heter Adam, är van vid att hantera djur, eftersom han själv har egna. I det lilla slakteriet slaktar han gårdens egna djur och från andra gårdar i närheten. Att minimera stress och planera hela avlivningen efter hur stress kan undvikas är filosofin. Och det är av stort värde för mig att veta det, och att ha sett med egna ögon hur det går till. Jag menar, all den respekt jag har visat hemma på gården skulle kunna raseras bara under ett ögonblick, av en empatilös slaktare, som gör det på slentrian. Allra bäst vore såklart om vi kunde avliva djuren på gården och ta bort alla stressmoment som trots allt uppstår vid transporten. I framtiden är det den enda riktigt hållbara lösningen. Men jag och vi är otroligt lyckligt lottade att ha ett så bra gårdsslakteri i närheten. Att skicka djur på en lastbil till Scan skapar en klump i magen. Nu kan Adam lita på att Adam gör allt han kan för att minska stressen, och jag tänker att den korta kedjan med personlig garanti är precis vad som behövs.

Det man respekterar vill man varken producera eller konsumera i stora mängder utan kärlek

Jag kan prata om kött och moral länge, och har absolut inte tänkt ”färdigt”. Något som bör vara självklart för alla som äter kött är dock det som jag har diskuterat här. Kött ska man äta med respekt, annars får det vara. Med det tankesättet blir det också naturligt att äta kött sällan. Det man respekterar vill man varken producera eller konsumera i stora mängder utan kärlek.

Öppettider i påsk

Välkomna till gården och gårdsbutiken i påsktider!

Vi har färskt lammkött under samtliga dagar nedan. I frysen finns nöt- och fläskkött, samt vår fårkorv. Kanske även någon mer överraskning i butiken. Lammköttet kommer från lamm som föddes under 2016, och är alltså ungefär 1 år gamla nu. Det bästa lammköttet enligt oss, och såklart från lamm som fått beta utomhus en hel säsong.

Vi har öppet följande datum:

Fredag 31/3 – 16.00-18.00

Lördag 1/4 – 10.00-12.00

 

Fredag 7/4 – 16.00-18.00

 

Onsdag 12/4 – 16.00-18.00

Skärtorsdag 13/4 – 13.00-17.00

 

Välkomna!

Låt oss odla vår trädgård, Gunilla Brodrej

Vi ska inte låta oss luras av Mandelmanns paradis, skriver Gunilla Brodrej i Expressen (21/2). Gulliga lamm, matglädje, kärlek till jorden, djuren och trädgården. Människor som lever ett gott liv och sprider glädje i ett TV-program på bästa sändningstid. Tänka sig. Kan man föreställa sig ett tydligare exempel på vår tids systemkollaps. Allt är naturligtvis en idyll som målas upp för att dölja att ett liv i samklang med naturen inte är något annat än en ouppnåelig utopi.

Vi ska alltså inte låta oss luras av människor som brukar sin jord med ansvar, som bryr sig om att djuren ska ha det bra. Gunilla Brodrej verkar mena att alla inte kan bli som paret Mandelmann, oklart vem som har påstått det. Men det skulle naturligtvis kännas tomt att smaska på sin rawfoodboll i Stockholm utan sällskapet av alla medelålders par med klimatångest som flyttat till landet för att bli planetskötare. Så kan vi inte ha det.

Alla behöver inte leva i en självförsörjande idyll, nej, men i flera avseenden är det faktiskt alldeles nödvändigt att fler blir som Mandelmanns. Den industriella djurproduktionen som är standard idag, där djur behandlas som kött från dagen då de föds, är ett tydligt exempel. Men det finns alternativ, och människor som visar att det faktiskt går att göra på andra sätt. Kanske kan fler bönder bli som Mandelmanns, om människor också slutar att äta det kött som är en del av industrin? Om fler människor bara åt kött en gång i veckan, från gårdar som Mandelmanns, skulle det faktiskt kunna gå, dessutom med stora fördelar för klimatet.

Brodrej har rätt i att vi inte ska låta oss luras i ett fall. Mandelmanns gård är fullständigt unik

Brodrej har rätt i att vi inte ska låta oss luras i ett fall. Mandelmanns gård är fullständigt unik, och tillsammans med en handfull likvärdiga svenska gårdar utgör den här typen av djurhållning och odling en bråkdel av all livsmedelsproduktion. När vi ser en bild på en glad gris med jord på trynet, ska vi därför påminna oss om att endast 1 procent av alla Sveriges grisar lever på KRAV-gårdar, och därmed har just jord på trynet. Resten lever sina liv på betong. När vi ser en gullig gul kyckling i ett par händer formade som ett hjärta, ska vi minnas att de måste slaktas inom 40 dagar eftersom deras framavlade kroppar inte klarar av att leva längre. Här kan idyllen bli en fara.

Alla har ett val vid varje måltid, och alla djur har det inte så bra som hos kärleksfulla Mandelmanns. Men vill du att det ska vara så? Stöd din lokala Mandelmann, de finns utspridda över hela landet (med andra efternamn), och njut av att göra skillnad. Köp direkt av bonden och var säker på ursprunget.

Så, vad ska stadsborna med klimatångest upp till halsen göra? Ge upp? Genomskåda alla idyller, inte låta sig luras? Den enda sak som är säker är att vi måste fortsätta att odla vår trädgård, försöka rädda den här planeten innan den kollapsar. Jag vill därför bjuda hem dig, Gunilla Brodrej, till min ekologiska idyll. Låt oss bestämma en dag när solen står som allra högst över bönfältet med de blå Kilsbergen som fond. Alla behöver vi vaggas in i en trygg utopi då och då, och uppleva hur fantastiskt det är att så ett frö och skörda rikedom. Sedan slaktar vi lammet.

Adam Arnesson

Ekobonde och planetskötare