Skip to content

Rosenbergpriset

Vi har fått ta emot Rosenbergpriset får våra generationsöverskridande insatser för biologisk mångfald. Stort tack till Stiftelsen Erik Rosenbergs naturvårdsfond!

Vilken ära att att få ta emot Rosenbergpriset 2017 för vårt utvecklande av det odlade kulturarvet och värnandet av biologisk mångfald. Det här priset är till farmor och farfar, mamma och pappa och alla som tidigare tagit hand om det som just nu är vår vackra plats. Det är ju det bondeyrket handlar om, att de som finns här efter oss ska kunna se, uppskatta och leva i det som vi njuter av idag.
På bilden syns Stenskvättor, vackert tecknade av Staffan Ullström som också fick ta emot pris i år. Stenskvättor har vi sett här, men fågeln har det i övrigt tufft i jordbrukslandskapet med mindre insekter att äta och färre stenar och stenmurar, som tagits bort. Priset är också till stenskvättan!

Om Erik Rosenberg från Wikipedia:

Rosenberg kan kallas ”den svenska fältornitologins fader” och mer än någon annan har han bidragit till att popularisera ”fågelskådandet” – han sägs vara upphovet till just detta ord – och sprida kännedom om fåglarna och deras liv, leverne och funktion i det ekologiska systemet.

Vetenskapens Värld om GMO

I Vetenskapens Värld som sändes den 30 oktober i SVT 2 var en stor del av inslaget inspelat här på gården, med intervju med mig angående genmodifierade grödor. Ett nyanserat program, och riktigt fina bilder härifrån.

 

Jag försöker i programmet ge min bild av GMO, som handlar om att i princip inte vara emot tekniken men ifrågasätta hur den används. Jag skulle i dagsläget inte odla en GMO-gröda på min mark som jag ansvarar för. För det första ser jag inget behov. Vi arbetar med växtföljd och en mängd olika grödor, sorter och djur för att få allt att funka – behovet finns inte här.

För det andra finns uppenbara risker med spridning till vilda släktingar och påverkan på ekosystem långt bortom vår uppfattning. Jag ser inte den försiktigheten som vetenskapsfientlig utan som just en mycket viktig försiktighetsprincip.

För det tredje, hur GMO-tekniken används styrs idag av ekonomiska intressen hos ett fåtal företag som inte ägnar en tanke åt långsiktig hållbarhet, förlust av biologisk mångfald eller livsviktiga ekosystem. Det är farligt.

GMO-grödorna som används idag förutsätter dessutom användning av bekämpningsmedel och konstgödning, och binder alltså lantbruken till detta. Skapar då GMO-tekniken bättre lönsamhet hos lantbruksföretag? Gillar man pågående storleksrationalisering med färre lantbruk och enorma monokulturer, ja kanske. Skulle tekniken kunna vara användbar om andra krafter styrde hur den används och var den används? Ja kanske. De dåliga exemplen dominerar dessvärre idag med stor negativ påverkan på biologisk mångfald och lantbrukares sociala och ekonomiska situation.

Här kan programmet ses i efterhand: Vetenskapens Värld, Mat och genteknik

Framtidens hållbara lantbruk

I veckan medverkade vi i ett program av Klotet, vetenskapsradions internationella miljöprogram i Sveriges Radios P1. Det handlade om hållbart lantbruk och vår omställning som pågår här på gården.

Väldigt kul att få prata om vår hållbarhetsomställning. Dessutom var Elin Röös, forskare vid institutionen för energi på plats. Vi har nu samarbetat i mer än ett år i ett pilotprojekt som ska visa hur en helt vanlig typisk svensk gård med små enkla förändringar kan bli mer hållbar.

Mer växtprotein = mer mat till fler människor

På vår gård handlar det om att börja odla mer proteingrödor, som t.ex. bondbönor, gråärtor, kidneybönor, borlottibönor och svarta bönor. Genom att göra det har vi bara på ett år sett att vi kan försörja tre gånger så många människor med mat, samtidigt som vår klimatpåverkan per producerad kalori har sjunkit till nästan hälften. Stort att se en sådan förändring på bara ett år!

Hållbarhetsanalysen

För att göra en övergripande hållbarhetsanalys på hela gården använder vi ramverket SAFA (Sustainability Assessments of Food and Agriculture systems). Ett internationellt verktyg som utvecklats av FAO, FN:s jordbruksorganisation. Här ligger den stora delen av Elin Röös arbete. Hela verktyget måste översättas till svenska och dessutom anpassas till svenska förhållanden. Vårt mål är sedan att SAFA ska kunna användas på fler svenska gårdar för att göra jämförelser. När väl vår analys är klar har vi en grund att stå på, och kommer att veta vad vi måste förbättra vår hållbarhet. Resan mot framtidens hållbara gård har egentligen bara börjat – men fy tusan vad spännande det är.

Här hittar ni programmet: Klotet – Hur kan framtidens hållbara lantbruk se ut?

 

Afrikas mat(R)evolution

I år orsakar väderfenomenet El niño extrem torka i östra och södra Afrika. Enligt FN:s livsmedelsprogram WFP hotas 49 miljoner människor av svält. Väder går inte att påverka, men matförsörjning går att påverka, och det är tydligt att Afrikas länder står inför stora förändringar vad gäller mat- och jordbrukssystem. Många små jordbruk behöver kanske bli något färre men mycket mer effektiva och hållbara. Detta måste ske utan att makten över jorden och maten flyttas från befolkningen och läggs i internationella intressen, samt utan sociala eller miljörelaterade katastrofer.

Jag läste ett blogginlägg av den moderata Europaparlamentarikern Christofer Fjellner, som menar att vi inte får neka Afrika det moderna jordbrukets frälsning. I Fjellners värld är allt mycket enkelt och han konstaterar att den rika världens modernisering av jordbruket är den enda rätta, även för Afrikas länder. Att den har lett till globala miljöproblem eller att länder som Sverige numer importerar större delen av sina livsmedel verkar även det vara rätt, och modernt.

På ena sidan ett par kvadratiska fält som väl rutats in av vägar, på den andra små gårdar med träd, människor, olika grödor, boningshus.

Stockholm Resilience Center gästades nyligen av fotoutställningen The Food (R)evolution Exhibition, som gör avstamp i Afrika och särskilt Sydafrika, med syftet att väcka frågeställningar kring den transformation som världens matsystem genomgår. En bild på ett landskap utanför Maputo, Moçambique, fångade mitt intresse särskilt.  På ena sidan ett par kvadratiska fält som väl rutats in av vägar, på den andra små gårdar med träd, människor, olika grödor, boningshus. På ett av de fyrkantiga fälten där det idag bara finns en plantage skulle det kanske få plats fyra eller fem gårdar. Tanken far iväg till Sveriges omvandling, när jordbruksmark tvångsinlöstes av staten för att skapa stora rationella enheter. Jordbrukarna som hade för små, orationella gårdar fick flytta till betongen och ta ett industrijobb. Med den pågående industrialiseringen och blomstrande industrin fanns det mängder av sådana jobb. Fick människor det bättre? Kanske de som inrättade sig i det system som var framtiden, det moderna. I dagens Afrika bör man vid en sådan transformation fråga sig om de där industrijobben kommer att finnas, när jordbruket har omformats till det som av den rika världen sägs vara framtiden och det moderna.

Svaret på vad som vore bäst för Afrikas nya matsystem ligger säkerligen någonstans mittemellan de skarpa kontrasterna i Moçambiques landskap. Om några gårdar slås samman kommer kunskapsnivån att höjas och det blir lättare att utnyttja de resurser som finns på ett mer effektivt och hållbart sätt. Om gårdarna däremot slås samman till enorma enheter med internationella ägare, försvinner det mänskliga ansvaret över marken som brukas. Makten över maten flyttas ifrån dem som odlar den.

I Afrika finns en chans att undvika de snedsteg som vi gjorde, där biologisk mångfald, människors hälsa och ekosystem blev lidande av stora monokulturer och överanvändning av bekämpningsmedel.

Så var finns vår moraliska rätt att tänka och engagera oss i Afrikas framtid? Afrikas 55 länder finns på exakt samma planet som vi lever på. Det är exakt samma värld, och nog bär vi ett ansvar för att dela med oss av de lärdomar vi fått på vägen. I Afrika finns en chans att undvika de snedsteg som vi gjorde, där biologisk mångfald, människors hälsa och ekosystem blev lidande av stora monokulturer och överanvändning av bekämpningsmedel. Det är att ta ansvar för planeten, och ett socialt ansvar för människorna vi delar planeten med. Kanske kan även vi lära oss något av Afrikas transformation.

Adam Arnesson

Publicerad i Skånska Dagbladet 2016-06-11

Bli bifadder!

Vi här på Jannelunds Gård har alltid sett oss som producenter av ekosystemtjänster; av biologisk mångfald, av pollinering, sånt som mänskligheten inte kan leva utan helt enkelt. Det är att vara planetskötare. I år växlar vi upp produktionen och blir en del av projektet Blommor för bin.

Blommor för bin är ett projekt som drivs av Bee Urban, ett mycket spännande företag som säljer pollinering och kunskap om pollinering. De gör en viktig social insats genom att återknyta den urbana människan till naturen. Antalet vilda bin minskar tyvärr drastiskt idag, till viss del på grund av jordbrukets utbredande av monokulturer, och användning av giftiga bekämpningsmedel. Genom att bli bifadder och betala 200 kronor, kan man nu skapa 200 kvadratmeter blomrika miljöer. Det har aldrig varit enklare att vara planetskötare! Läs mer om hur fadderskapet fungerar genom att klicka på bilden nedan.

BeeUrban

Målet med Blommor för bin är att etablera så kallad bifodergröda på 1000 hektar icke produktiv åkermark, med fokus på södra Sverige. I bifodergrödan ingår växterna: honungsört, gul sötväppling, rödklöver, vitklöver och käringtand. Det kommer, förutom att göra vilda bin och humlor glada, blomma fantastiskt vackert i blått, rött, vitt och gult.

Vältning av den nysådda bifodergrödan

Vältning av den nysådda bifodergrödan

På Jannelunds Gård har vi sått ungefär 1 hektar, i form av kantzoner som på ett snyggt sätt kommer att bryta av landskapet med blommande ängar. Nu längtar vi till de vackra blommorna, men mest till att få höra surret av alla jobbande humlor och bin. För att finansiera vårt hektar bifodergröda behövs alltså 50 bifaddrar, som var och en betalar 200 kronor. Det kan vi väl lösa? Bli planetskötare tillsammans med oss!

Vackra frön skvallrar om vackra blommor.

Vackra frön skvallrar om vackra blommor.