Skip to content

Skördemarknad

Söndagen den 30:e september bjuder vi in till skördemarknad på Jannelunds Gård

Alla grönsaker och rotfrukter ska upp ur jorden och matförråden ska fyllas för vintern. I butiken har vi våra egna ekologiska grönsaker, färskt lammkött, korv, rökt lamm m.m. Runt lunchtid tänder vi grillen så att en enklare lunch finns att avnjuta.

Grisar, lamm, höns och kor finns att titta på.

LOKAL ekologiskt surdegsbröd, Cajsa Wargs Trädgård, Maria Holmberg med honung från Mullhyttan finns också på plats. Vi fyller på med några fler efter hand.

Varmt välkomna till Jannelunds Gård och en förhoppningsvis fin höstdag!

Vårmarknad

Vårmarknad på Jannelunds Gård!

Vi bjuder in till en förhoppningsvis vacker vårdag på gården. I butiken har vi färskt lammkött och färskt fläsk. Den här dagen med 20 % rabatt på hela sortimentet av fläsk. Vid lunchtid finns mat att köpa, tillagad på gårdens råvaror – mer information om detta följer när vi närmar oss.

I närheten finns grisar, får, kor och höns att titta på.

På plats finns även dessa lokala mathantverkare: LOKAL ekologiskt surdegsbröd, ÄKTA ÖL, Kimchifabriken och Cajsa Wargs Trädgård med fina plantor till försäljning.

Vi på gården önskar varmt välkomna!

 

Lördag den 26 maj, kl. 10-14

Öppettider i påsk

Välkomna till gården och gårdsbutiken i påsktider!

Vi har färskt lammkött under samtliga dagar nedan. I frysen finns nöt- och fläskkött, samt vår fårkorv. Kanske även någon mer överraskning i butiken. Lammköttet kommer från lamm som föddes under 2016, och är alltså ungefär 1 år gamla nu. Det bästa lammköttet enligt oss, och såklart från lamm som fått beta utomhus en hel säsong.

Vi har öppet följande datum:

Fredag 31/3 – 16.00-18.00

Lördag 1/4 – 10.00-12.00

 

Fredag 7/4 – 16.00-18.00

 

Onsdag 12/4 – 16.00-18.00

Skärtorsdag 13/4 – 13.00-17.00

 

Välkomna!

Gammaldags hafvredryck!

Vi har något stort att berätta. Efter mycket jobb det senaste året är den här.

GAMMALDAGS HAFVREDRYCK!

Vi har i år odlat den gamla hafvresorten Sol II (Solhavre), med ursprung i 1940-tal. I samarbete med Oatly har det lett fram till den här fantastiska drycken. Efter allt arbete är det underbart att hålla det här paketet i sin hand – det är mycket kärlek! Extra kul känns det eftersom farfar odlade just Solhavre här på gården på 60-talet. Att göra det här tillsammans med Oatly har varit så roligt, klart det bästa som hänt på gården på ett bra tag. Det blir liksom bra när man samarbetar med andra som också vill göra världen till en bättre plats.

Drycken är limiterad och är bara gjord på årets skörd. Varje liter är numrerad. Den kommer att säljas i cirka 130 butiker över hela landet, så köp på er om ni hittar den. Ska finnas i alla City Gross, och rätt många Ica.

Läs gärna mer om samarbetet med Oatly, hafvreåret, solhavre och annat på den här fina kampanjsidan.

Hoppas att ni gillar den (och att den smakar som hafvredryck gjorde förr)!

Oatly har gjort underbara filmer om hafvredrycken som hittas här.

 

Nytt samarbete med ICA Maxi Eurostop

Igår var första dagen som vårt KRAV-märkta och närproducerade lammkött kunde hittas hos Maxi Ica Eurostop. Jag var också på plats med ett riktigt mustigt sextimmars långkok.

Varannan vecka kommer vårt lammkött att finnas på plats framöver, och förhoppningsvis kommer då även jag att vara där med något gott att bjuda på. Så örebroare, passa på! Det är inte ofta man hittar högkvalitativt, ekologiskt och närproducerat lammkött i de stora butikerna. Roligt att den här butiken uppskattar kvalitet och djurvälfärd – nu gäller det att ni gör det också!

Hoppas vi ses nästa gång!

PS. Vårt kött finns fortfarande kvar i butik några dagar efter leverans, så skynda dit!

Hållbarhet är inte enkelt

På ledarplats i Expressen avfyrar Karin Pihl en salva mot vad hon kallar märkeshysterin hos ekologiska och rättvisemärkta livsmedel, men som mest handlar om hur galna antroposoferna i Järna är.

Misstaget Karin Pihl gör är att i ett svep bunta samman begrepp som ekologiskt, rättvisemärkt, biodynamisk odling och antroposofi till märkeshysteri, som tilltalar den ängslige hipstern med moralpanik. Karin Pihl verkar mena att de människor som försöker göra medvetna val för miljö, hälsa, djur och planeten i själva verket är lurade. Visst är det viktigt att behålla ett kritiskt synsätt mot märkningar eller företag med tvivelaktigt ägande, att inte lita blint på vad som upplevs som en sanning bland många. För att bibehålla samtalet och det kritiska förhållningssättet måste man dock själv försöka hålla koll på begreppsskillnaderna.

En ekologisk certifiering för en matvara har inget att göra med varken biodynamisk odling, antroposofi eller Fairtrade. I grund och botten handlar den ekologiska certifieringen om avsaknad av bekämpningsmedel och konstgödning i odlingen, samt att djur ska få utlopp för naturliga beteenden och behandlas respektfullt.

Saltå Kvarn ägs av Vidarstiftelsen, som även äger Vidarklinken som Pihl hänvisar till. Vidarstiftelsen jobbar för att stödja antroposofisk verksamhet, rätt så långt. Det betyder inte att allt och alla som arbetar inom och med aktiebolaget Saltå Kvarn drivs av antroposofiska värderingar. Ingen tvingar dig alltså att hata vaccin eller åka till Järna och bära växtfärgat ylle om du skulle köpa lite moraljuice. Saltå Kvarn premierar produkter som är biodynamiskt producerade (förknippat med antroposofi och en hel del mycket märkliga ting), men köper också upp stora mängder råvaror som enbart är ekologiska eller KRAV-certifierade, inom och utanför Sverige. Företagets vision är att rädda Östersjön, och man premierar de lantbrukare som utför åtgärder som minskar övergödningen, samt utvecklar lantbruket i en mer hållbar riktning. Ska man bojkotta Saltå Kvarns produkter för att det bland företagets ägare finns antroposofiska värderingar? Det får var och en tänka på. Man bör åtminstone undvika att kategoriskt dela in människor i grupper där människovärdet är olika i den offentliga debatten, där det är okej att bedriva hetsjakt på en viss grupp.

För att beröra den fråga som Karin Pihl säger sig vilja diskutera, märkeshysterin, kan man fråga sig vilka alternativen är till de olika märkningarna. Den som inte vill ha mat som besprutats köper ekologiskt. Den som vill ha kaffe som odlats av människor med drägliga arbetstider och vettig lön köper kanske Fairtrade. De olika certifieringar som idag finns är ett sätt att säkra de mervärden som en viss konsument efterfrågar. Efterlevnad och kontroll är oerhört viktigt. Certifieringarnas långsiktiga effekter för vissa småbönder är inte odelat positiv och ingen certifiering är vattentät, trots de kontrollapparater som syftar till att undvika fusk och utnyttjande. Hur ska man då rädda världen? Det där med hållbarhet kommer aldrig bli enkelt, men en sak är klar: antingen kan man ge upp och fortsätta köpa kött från en plågad gris, eller så gör man vad man kan genom att använda sin konsumentmakt.

Adam Arnesson

Publicerad i Skånska Dagbladet 2016-08-06

Spelar gift-dosen roll?

Som i alla samhällsdebatter i vår samtid finns det i debatten om ekologiskt jordbruk två starka poler. Den ena anser att ekologiskt lantbruk är hokuspokus och avfärdar det hela som vetenskaps- och teknikfientligt, medan den andra polen menar att man dör av allt som kan innehålla en rest av bekämpningsmedel.

Polerna skapar inte de bästa förutsättningarna för samtal och diskussion, vilket väl har märkts på de senaste årens polariserade debatt. Klart är att det finns forskning som både visar på det ena och det andra, och likaså forskare som både tycker det ena och det andra. Det som är riktigt intressant är de stora syntesrapporter som släppts på senare tid. Bland annat denna från danska ICROFS (International Centre for Research in Organic Food Systems) och denna från Washington State University som redovisar 40 års studier av ekologiskt och konventionellt lantbruk, och nyligen publicerades i tidskriften Nature Plants.

Bland vissa råder en mening om att det ekologiska lantbruket Ä R vetenskaps- eller teknikfientligt, bara för att det finns en handfull professorer som förklarat krig mot något som utesluter de stora insatsvarorna mineralgödsel och bekämpningsmedel.

Men med ovanstående stora synteser från välrenommerade universitet och forskningsinstitut, blir påståendena tomma. Viktiga slutsatser är dessutom att det ekologiska lantbruket utvecklar nya tekniker och innovationer, som inte bara kommer samhället till nytta, utan även det övriga jordbruket.

De övergripande slutsatserna är att ekologiskt lantbruk bidrar positivt till samhällsnyttan inom områden som miljö, biologisk mångfald och hälsa. Konkreta positiva effekter av ekologiskt lantbruk som forskarna har kunnat se är minskade utsläpp av bekämpningsmedel i grundvatten och vattendrag, att djur kan få utlopp för naturligt beteende, ökad biologisk mångfald och växtföljder som gynnar jordarnas bördighet.

Visst finns det hälsofreaks som kommenterar alla inlägg som ifrågasätter ekologiskt lantbruk, lika radikalt och onyanserat som ett höger- eller vänstertroll i en ledares kommentarsfält. Sen finns det också de som säger att allt som ifrågasätter modern växtförädling eller kemiska bekämpningsmedel, är pseudovetenskap; efter att helt okritiskt ha frälsts av ett inlägg i FB-gruppen för Vetenskap och folkbildning.

För mig som lantbrukare är det en ganska enkel fråga.

  1. Vill jag medvetet sprida ut kemiska bekämpningsmedel på markerna som jag som planetskötare ansvarar för?
  2. Vill jag riskera att de växter och djur som lever på mina marker ska påverkas av dessa kemikalier?
  3. Vill jag att det ska gå att hitta rester av kemikalierna, i icke nedbruten form, i grundvattnet som jag själv dricker?
  4. Vill jag spruta dessa kemikalier på maten som mina kunder sedan ska äta, trots att jag vet att rester finns kvar i den färdiga produkten?
  5. Vill jag utsätta mig själv för riskerna som det innebär att hantera kemiska bekämpningsmedel?

Svaret på alla frågor är nej. Något som ofta glöms bort i den här debatten är hur lantbrukare påverkas av kontakten med kemikalier. I Sverige må vi ha bra skyddsutrustning, men det finns forskning som visar på förhöjd risk för till exempel Parkinson, även det stora synteser. Fundera ett varv på hur hanteringen av kemiska bekämpningsmedel kan se ut i fattiga U-länder och hur människorna på de platserna påverkas.

Gör det här mig till teknikmotståndare? Nej, jag ser stora möjligheter i ny teknik, som skapar nya former av livsmedel, eller nya former av odlingssystem. Jag ifrågasätter heller inte någon annan lantbrukare som använder bekämpningsmedel – utan konstaterar enkelt att jag har läst vad som står på dunken och beslutat att jag inte vill sprida det i min närmiljö.

Dosen sunt bondförnuft spelar också roll.

 

Adam Arnesson

Lantbruksåret 2015 – en köttkrönika

Det svenska lantbrukets framtid har i år reducerats till att kretsa kring icke-frågan om att äta eller inte äta kött; att älska eller hata mjölkkor, att vara nyanserad eller onyanserad.

Mest talande är kanske vad som hände i samband med Musikhjälpen, med budskapet ”ingen ska behöva fly undan klimatet”. Cirkusen startade efter att Johan Kuylenstierna, chef för Stockholm Environment Institute, i ett inslag framfört att köttkonsumtionen är ett klimatproblem. Detta fick, inte helt överraskande, en del svenska lantbrukare att gå i taket. Protestgrupper bildades på Facebook, med målet att Östergötlands LRF-ordförande Peter Borring skulle få komma till tals för att ge en nyanserad bild i frågan (säga att svenskt kött är BRA för klimatet, reds. anm). Det fick han inte, med hänvisning till att Musikhjälpen inte är ett forum för debatt. När det blev klart startades istället en insamlingsbössa, som till slut samlade ihop en stor summa pengar. Det hela beskrivs i efterhand som en stilla protest. Inget fel med det, och väldigt bra att så mycket pengar samlades in. Men vad är egentligen en nyanserad bild när man vägrar att acceptera andra nyanser?

När vi väl har börjat ta oss förbi det bistra debattklimatet mellan ekologiskt och konventionellt jordbruk, ska vi nu flytta samma polarisering till att handla om köttproduktion och växtodling? Är den bonde som framhäver att denne odlar växtprotein klimatsmartare än motsvarande köttproduktion, en svartmålare av övrigt svenskt lantbruk? Nej, det kollektiva tankesätt, tillika beskyllning, som genomsyrar lantbrukssverige måste göras upp med. Som tur är finns det inga sovjetiska kolchoser i Sverige, och det bör kunna synas i marknadsföring och differentiering inom olika produktionskoncept.

Det ska stå klart att köttkonsumtionens påverkan på klimatet ofta får ta en oproportionerligt stor smäll i debatten. Självklart är det skillnad på kött och kött. Svenskt kött står för en generellt bättre djurhållning och i många fall mindre klimatpåverkan än importerat kött. Men med det sagt kan man inte ignorera den andel av klimatpåverkan som animalieproduktionen står för. Med de klimatutmaningar vi väntar är inte ”business as usual” ett alternativ. Alla måste fundera över vad man kan göra för att minska sin klimatpåverkan.

Som vanligt har det svenska lantbruket ett fantastiskt utgångsläge – men sträckan därifrån till de upprörda böndernas budskap om att allt svenskt kött minsann är BRA för klimatet, är milslång. Som man så gärna själv påpekar, det är skillnad på kött och kött – även inom begreppet ”svenskt kött”.

Med den utgångspunkten: låt oss nu skapa framtidens hållbara lantbruk och se möjligheterna i en mänsklighet som blir alltmer medveten om sin påverkan på miljö och klimat. Dagens strategiska beslut behöver väga in de marknadstrender som syns idag, och vi behöver göra prognoser för vad detta hållbara lantbruk egentligen ska producera. Kommer vi att äta kött från grisar som trängts på ett betonggolv om 50 år, eller dricka kossornas bröstmjölk? Jag ställer inte frågan för att provocera, utan för att främja en analys. Utgångspunkten behöver ligga i klimatet, miljön, hållbarheten och något så enkelt som vad människor vill betala för.

Matmöjligheter 2016:

  • Ekologiskt. Försäljningsvärdet upp 38% 2014, fortsätter att gå som tåget, ställ om!
  • Vegetariskt. Här finns de stora möjligheter till innovation bland grödor och produkter. Alla trender pekar åt samma håll. Varför inte ta vara på möjligheterna i svenskt växtprotein?
  • Småskaligt mathantverk. I en framtid där det berömda köttet tillverkas i laboratorium kommer det småskaliga mathantverket fortfarande finnas kvar. Ingen robot kan nämligen återskapa något som skapats av mänskliga händer genom terroir och hantverkstradition.
  • Egna koncept och affärsmässighet. För att ta betalt för ett mervärde måste du berätta om mervärdet. Om du kan göra en mjölkliknande dryck klimatsmartare än vad en ko kan göra mjölk bör du säga det till dina kunder, utan att utmålas som en svartmålare av lantbruksetablissemanget.

Adam Arnesson

Organic Sweden: Från lågpris till prisvärdhet

Bild: Charlotte Bladh André, ordförande Organic Sweden.

Det har länge pratats om varför fler inte ställer om till ekologiskt lantbruk, och frågan halkar gärna in på samma gamla vanliga spår: mer betalt och mer politiskt stöd.

Nu känns det däremot som att vi börjar närma oss en verklig lösning. Organic Sweden lyfter idag starkare relationer i livsmedelskedjan, samt att matens pris måste värderas på ett annat sätt. Handelns lågprishets gör att kostnaderna istället betalas av djur, miljö och klimat. Priset på ekomaten måste spegla dess mervärden och låta lantbruket få del av värdeökningen. När vi pratar om pris på mat är det lätt att fastna i termerna ”dyrt” och ”billigt” – det måste vi försöka att undvika hädanefter. Bra, ekologisk mat är helt enkelt inte dyr – den har en prislapp som verkligen speglar dess verkliga mervärden. Här har nämligen ingen mark som blivit besprutad med bekämpningsmedel, eller gödslats med frätande, miljöbelastande konstgödning, fått betala. Det måste vi lära oss att värdera högt, och sedan betala för det.

Ett utmärkt exempel på en butik som faktiskt gör detta i verkligheten är Paradiset. Som leverantör av lammkött under hösten kan jag intyga att Paradiset gör det man så länge önskat från övrig handel. En nära relation med öppen diskussion om priset – med delat intresse om att båda ska uppnå lönsamhet. Vi båda inser fördelarna av att samarbeta med varandra, eftersom vi båda delar samma värderingar. En stor win/win helt enkelt. Det Paradiset även gör är att helt enkelt plocka bort de köttalternativ som inte uppfyller en grundnivå för t.ex. djurskydd, något som jag tycker att fler borde göra. Alternativet att välja bort ett rimligt djurskydd bör på sikt inte existera i livsmedelsbutiker.

Organic Swedens debattartikel, publicerad i Miljöaktuellt.

 

P.S.

Naturligtvis kom jag att tänka på något som August Strindberg skrev i ”Utopier i verkligheten”, utgiven 1913. En handlares reflektioner efter att en kvinna berättat för honom att kronärtskockan, vilken han begärt 25 centimes för, är för dyr.

Hade hon hyrt jord, som är så dyr, köpt frö, sått det, skolat om den lilla plantan, när den var så späd att man knappt vågade ta i den; skolat om den igen; vattnat den, rensat ogräs omkring den, täckt den under vintern och levat i oro för att se den icke komma sig på våren; väntat ett år, två år, två gånger tre hundra sextio fem dagar innan den sköt blomknopp, då skulle hon icke sagt att tjugofem centimes var för mycket, men nu hade hon icke allt det där, och därför förstod hon icke”.

Ekobonden i Paradiset

I helgen hände en riktigt rolig sak. Jannelunds Gård gjorde intåg hos Sveriges godaste matmarknad: Paradiset!

Paradiset öppnade i våras på Södermalm i Stockholm och är en butik helt inriktad på ekologiska livsmedel. Sedan starten har jag följt utvecklingen med nöje. Äntligen en riktigt bra butik som vågar prova nya vägar i Stockholm. Jag har länge letat efter en butik som delar våra värderingar tillräckligt mycket för att kunna sälja våra produkter, och även ta ut det pris som krävs för Sveriges bästa KRAV-lammkött. Nu är den här.

För oss som liten gård är det inte helt lätt att sälja till en butik. Vår lammuppfödning är småskalig och vi kan inte leverera kött varje vecka. Jag börjar nu se Jannelunds Gård som ett stort litet företag. En gård fullspäckad med mervärden i småskalig tappning, men som också har visioner och förmågor som växer sig allt starkare i samarbete med andra som delar våra ambitioner.

Det är glädjande att Paradiset prioriterar att samarbeta med mindre leverantörer som oss. Det är där någonstans förändringen börjar. Beroendet av mellanhänder som svenskt lantbruk så sitter fast i behöver inte vara nödvändigt. Herregud, kan vi ordna allt som krävs för att sälja kött i en butik, och sen köra till Stockholm med ett kylsläp efter bilen kan ju fler göra det. Eller hur?

Tack alla som kom förbi och handlade. Nästa gång vi ses i Stockholm är det allhelgona-helg och vi säljer såklart även hela och halva lamm – precis som vanligt.

Ses i Paradiset 30-31 oktober!