Skip to content

Tillåt slakt på gården

Hög tid för Bucht att agera för djurskyddet

Sverige har länge varit känt och respekterat runt om i världen för sin höga nivå vad gäller djurskydd. För att behålla positionen duger det dock inte med att vara nöjd över sin historia. Det finns en slaktmetod som helt kan ta bort stressmomentet för djur, men som tyvärr inte är tillåten i Sverige.

I Tyskland har det sedan 2011, efter en lagändring, varit tillåtet att avliva nötdjur med kulgevärsmetod, direkt på gården. Metoden innebär att djur som annars kan uppnå en enorm stressnivå under transport till slakterier och även på slakterierna, nu kan avlivas i sin hemmiljö genom ett precisionsskott i huvudet. Förutom de självklara fördelarna vad gäller djurens stressnivå har det klara fördelar för köttkvalitet. När ett stressat djur slaktas ökar risken för DFD-kött (Dark-firm-dry), vilket kan innebära att köttets hållbarhet försämras och blir svårt att använda till charkprodukter. Man ska heller inte glömma bort hur det kan kännas för djurägaren som tvingas skicka djur som löper hög risk för att uppleva stress till ett slakteri. Allt arbete med god djuromsorg kan förstöras på några minuter.

Anledningen till att den stressfria slakten hindras i Sverige, och tidigare i Tyskland, är EU-förordningen om hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (EG nr 853/2004), som säger att endast levande djur får tas in i ett slakteri. Det som gör det ännu märkligare är att det finns undantag för viltslakterier. Det är alltså inte tillåtet att ta in en död kropp av nöt, men helt okej med en död älg. Ett tydligt exempel på när EU-lagstiftning är alldeles för fyrkantig. I det här fallet leder det dessutom till onödigt lidande hos djur, samtidigt som det begränsar möjligheterna för de företag som vill skapa en mer etisk slaktmetod.

I Tyskland har Katrin Juliane Schiffer (agr.dr), som nu är anställd hos Eldrimner – nationellt resurscentrum för mathantverk, doktorerat på gårdsslakt av nötkreatur via kulgevärsmetoden. Forskningen har visat att metoden leder till maximal djurvälfärd vid slakt samt förbättrad köttkvalitet.

Finland har nyligen anmält tre förordningsförslag till EU-kommissionen som följer Tysklands väg. Frågan diskuteras även i Danmark och Norge. Nu är det av största vikt att Sverige och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht agerar för att göra detta möjligt i Sverige. Bucht har vid upprepade tillfällen talat väl om de mervärden som det svenska djurskyddet innebär – nu gäller det att behålla ledartröjan på.

Adam Arnesson, bonde och planetskötare, samt medlem i Eldrimners branschråd för gårdsslakt och charkuteri

 

Publicerad i Land Lantbruk 2016-04-29

En resa i mathantverk

Jag har en 25-årskris. Jag har stuckit till Jämtland för att lära mig mathantverk från grunden.

Nja, det skulle ju faktiskt kunna vara något en söderhipster gjorde för att sticka ut ur mängden. Men för mig är det ett naturligt steg i gårdens utveckling, eller för mig som bonde. Alltså är jag väl hipster på riktigt. Största respekt för jorden och för djuren måste följas av största respekt för maten. Jag vill kunna förädla alla råvaror så långt som bara är möjligt. Jag vill kunna skapa mathantverk. Mat med tydlig identitet som kommit till genom kunskap och innovation av lokala råvaror. Mat som skapar arbetstillfällen och möten mellan olika kulturer.

Just nu pågår vecka två i Eldrimners grundutbildning för mathantverkare. Eldrimner, som är ett nationellt resurscentrum för mathanverk, har funnits sedan 1995 i samhället Ås, strax utanför Östersund. Det är otroligt vilken kompetens som samlats på denna plats; än mer otroligt är allt som åstadkommits under de här 20 åren. SM i mathantverk delar varje ut guld-, silver- och bronsmedaljer till mathantverk från hela landet. Eldrimner har förmodligen lyft det svenska mathantverket till höjder man inte kan ha anat för 20 år sedan.

För visst finns det oerhört mycket mathantverk i Sverige att vara stolt över. På bilden här ovan syns Sigrid Kuusiniemi, som tillsammans med sin make Reino tillverkar ost på Stengärde getgård utanför Östersund. Osten som Sigrid håller i är en källarlagrad getost, gjord på obehandlad mjölk, och en av de godaste ostar jag någonsin ätit. För att inte tala om dess skönhet.

Jag har länge gått och funderat på vad det långsiktiga målet med Jannelunds Gård egentligen är. Nu när jag är här i Jämtland och ser ett så fantastiskt mathantverk, och ovanligt många mathantverkare per capita, börjar bilden på något sätt att kristalliseras. Jag vill skapa framtidens hållbara lantbruk i Jannelunds Gård, självklart ur miljö- och djurvälfärdssynpunkt. Men den tredje dimensionen är mathantverk, och den lockar mig mycket just nu. Höglyftande planer kanske, men jag vet att jag kan lyckas. I en tid med mjölk- och griskriser behöver nya vägar prövas, och någon behöver visa att det går. Jag vill göra det tillsammans med er, alla er som köper lammkött, eller läser den här bloggen. Genom att göra det är ni delaktiga i att skapa framtidens hållbara lantbruk. Kul ska vi ha!