Skip to content

Uppror som hjälper eller stjälper

Idag går initiativet Landsbygdsupproret av stapeln på ett 20-tal orter i Sverige.  Rädda bönderna, rädda landsbygden, rädda de svenska jobben står det i evenemangstexten på Facebook. Hur då, undrar jag?

Orden landsbygd och uppror för tankarna direkt till Frankrike där traktordemonstrationer och gödselspridning på gator inte hör till ovanligheterna. Nu verkar det inte riktigt vara planen i Sverige, men åtminstone traktordemonstrationer på ett antal platser i Sverige – på Mynttorget bredvid Riksdagen och vid Mariebergs Köpcentrum utanför Örebro för att nämna ett par.

hemsidan för Landsbygdsupproret kan man vidare läsa att: nu räcker det med urbanisering, landsbygdsmobbing, centralisering och så vidare. För att motverka detta uppmanas bönder och landsbygdsbor att ta sin traktor och samlas på offentliga platser för att visa upp det som är positivt med landsbygden. Gå från tanke till handling. Någonstans här börjar skeptikern inom mig ställa frågor. Visst är tanken fin, det finns många problem på landsbygden, varav det minskande antalet verksamma bönder är ett av de största. Konkreta lösningsförslag på detta verkar vara att kräva till exempel straffskatt på importerad mat. Det är en orimlig väg att gå av så många skäl, men visst, om man vill ta bort alla Sveriges möjligheter att föra handelsrelationer med andra länder kan det vara bra. Det hela spär också på den gamla attityden om att bönder bara klagar och vill få mer betalt genom bidrag och subventioner.

Att ställa upp ett gäng traktorer utanför Riksdagen får på sin höjd förbipasserande att ta en bild till Instagram och skriva något lustigt om att ”ja nu är bönderna i stan”. Man får säkert en del medial uppmärksamhet och så kan man kanske få sippa på en kopp kaffe och en grillad korv mellan traktorerna. Men uppmärksamhet väcker kanske opinion ändå och det borde väl gynna alla, så varför sitter jag här och ifrågasätter? Jo, för att det inte är bra nog, och för att det snarare kan vara skadligt.

Det finns många företagsamma landsbygdsbor som faktiskt ser till att göra något åt situationen som så många bekymrar sig över. Och då menar jag mer än att gnälla över att staden mobbar landsbygden och därför köra traktorn till ett torg. Medborgare som engagerar sig politiskt för att förändra, lantbrukare som utvecklas med samtiden och hittar nya affärsmöjligheter, landsbygdsföretagare som hittar nya innovativa sätt att skapa lokal samhällsnytta, föreningar som genom crowd funding ger nytt liv till den gamla nedlagda skolan. Ja det går att fortsätta länge.

Man bör nog fundera ett varv till på vad det egentligen är att gå från ord till handling och vilken typ av opinion det är man skapar. Budskapet hamnar lätt i den gamla fållan: bönderna är sura och vill ha sänkt dieselskatt. Vore det inte trevligare att sprida opinionen: landsbygdsföretagare hittar faktiskt nya sätt att bedriva miljönyttig verksamhet på, och producerar samtidigt mängder av livsmedel – det är kanske en verksamhet som samhället borde investera mer i?

Urbanisering är inte ett hot mot landsbygden. Urbaniseringen är i viss mån ett faktum, men behöver inte alls vara ett negativt sådant (på vissa håll börjar dessutom det motsatta synas). Antingen kan landsbygden sura över detta eller se till att vända urbaniseringen till sin fördel. Börja göra affärer, bli företagare och ta betalt.

Adam Arnesson