Skip to content

En hyllning till det Gastronomiska samtalet

Ers Kungliga Höghet, jag är en planetskötare.

Tidigare i veckan (27/1) hade jag äran att vara en av invigningstalarna på Gastronomiskt Forum i Nyköping. I publiken fanns en stor del av Sveriges samlade kompetens inom mat; från jord till handel, till restaurang, till kommunikatörer, till beslutsfattare, till H.K.H. Prins Carl Philip.

Gastronomiskt Forum anordnas årligen av Gastronomiska Samtal, och i samband med detta avgörs även riksfinalen i Gastronomiska Matverk, Sveriges största produktutvecklingstävling för råvaruproducenter, förädlare och matlagare som tävlar i lag, landskapsvis.

lammkott-ekologiskt-krav-jannelunds gård-ekobonden

H.K.H. Prins Carl Philip uppskattade mitt tal – kul!

Efter årets möten och samtal förstod jag faktiskt inte riktigt vad som hade hänt. Aldrig förr har jag på så kort tid deltagit i en mängd samtal med välbekanta och nya ansikten, utvecklat och skapat så många nya idéer.

Alla som i sitt arbete befinner sig på konferenser då och då, vet också att det oftast handlar om exakt samma saker; plötsligt sitter man där under en föreläsning och har missat den sista kvarten för att man försöker twittra ut någon substans. På Gastronomiskt Forum hinner man inte twittra för att man är upptagen med att samtala.

I mitt tal pratade jag huvudsakligen om bristen på unga entreprenörer inom lantbruket, och om hur branschens egen självbild bär en stor del av ansvaret för detta. Jag menar att stora ekonomiska samhällsframsteg kräver att gamla sanningar och gamla tekniker ersätts med nya – som utmanar det befintliga dödläget. Jag tror att vi har ett helt pärlband av lantbruksrevolutioner framför oss. Det konventionella storskaliga lantbruket har på många vis effektiviserats och rationaliserats så långt att marginalerna är minimala och det finns små möjligheter till att förbättra lönsamheten – vad nationalekonomen Joseph Shumpeter hade kallat för ”den kreativa förstörelsen”.

Vi kan inte kräva att morgondagens lantbrukare ska gå in i sitt företagande och göra exakt samma sak som dagens lantbrukare gör, och dessutom på ett mirakulöst sätt hitta de små marginalerna som företagen idag misslyckas hitta.

Min revolution består i att visa att det går, att vi själva skapar vår egen framtid, att vi själva berättar vår egen sanning, och att det är en fantastisk bransch att jobba i. Att det jag gör hemma på gården faktiskt hjälper den här världen vi lever i, att bli lite bättre. Jag presenterar oftast mig själv som ekologisk fårbonde och matentreprenör, men jag ser allt mer på mig själv som en mycket stolt planetskötare.

lammkott-ekologiskt-krav-jannelunds gård-ekobonden

Jag med Hans Naess, grundare Gastronomiska Samtal, och en sann förebild.

Gastronomiska Samtal är en plattform och en arena för förändring. Det är en revolution i sig själv, som jag och det svenska lantbruket har väntat på länge. Jag vet inte hur grundaren Hans Naess, verksamhetsledaren Carin Granlund Olsen och alla medarbetare bär sig åt, men på något sätt lyckas man samla hela Matsveriges framåtsyftande personer i ett rum, få dem att lägga ned sina särintressen, och tillsammans lösa problem och utveckla nya idéer. Först i torsdags insåg jag hur rätt det träffar och hur viktigt det är. Här är det inte tal om några debatter där någon har rätt eller fel; det är samtal där alla vill framåt. Och vilka problem kan egentligen inte lösas med de förutsättningarna?

 

 

 

Klart är att man räddar världen bäst genom mat, och kanske särskilt genom att samtala om den. Ett stort tack till Hans Naess och alla som arbetar med Gastronomiskt Forum. Jag är faktiskt helt övertygad om att Matsverige vore en dystrare plats utan er. Det är i samtalen förändringen börjar. Många avgörande samtal för matens framtid börjar hos er.